Om språkresan
Tänkte bara göra en bildbomb men kände att det var lika bra att skriva om allt istället.
Jag var som de flesta vet på språkresa med Sandra. Vi åkte till Bournemouth via Paris med STS. Att åka på språkresa är något jag har velat göra otroligt länge! Tänkte egentligen åka till Malta förra året men mamma tyckte det var bättre ifall jag väntade ett år.
Kommer ihåg när jag och Sandra skulle bestämma vart vi ville åka. Vi ville helst åka Coast to coast i USA men våra föräldrar tyckte det skulle va bättre om vi åkte nånstans där man fick bo i värdfamilj och gå i skola. Jag ville helst åka till Malta och bo på nån resort men Sandra var mer inne på England eftersom man då hade chansen att få åka till London och Paris beroende på vart i England man åkte. Vi tänkte först åka till Hastings som är en lugn liten stad men sen kom vi på att vi ville till något livligare ställe. Då kom jag på att jag gärna ville åka till Brighton eftersom jag hört så mycket om deras nöjespier. Sen helt plötsligt så hittade vi Bournemouth vilket verkade super eftersom det var en ganska stor stad och så fanns en bra strand. Vi blev helt säkra på att vi ville dit när vi såg att vi kunde åka via Paris.
Jag är glad att vi åkte till Bournemouth för det är verkligen en bra stad som är lagomt stor. Om jag ska vara ärlig hade jag nog hellre åkt till Malta och bott på en resort men då hade jag ju inte fått åka till Paris eller London. Jag tänker också att jag inte hade träffat samma människor så det finns förstås en mening till att jag åkte till Bournemouth.
Måste bara säga till alla som funderar på att åka på språkresa att det är mycket aktiviteter och att man kanske inte kommer ha tid med det man själv vill göra. Tror man har mer fritid om man åker till Malta än om man åker till England. Har själv 3 vänner som åkte till Malta förra sommaren och de hade fritid nästan varje dag så de kunde ligga på stranden och sola och bada.
Själv hann man bara sola typ 2-3 gånger. Problemet var det att vi hade fullt upp när det var bra väder och fritid när det var sämre väder och då var det ingen idé att sola.
Man kan ju undra vad vi gjorde hela tiden med tanke på hur lite fritid vi hade, kommer seriöst inte ens ihåg. Nej men vi hade crazy games, shopping och så åkte vi på besök till grannstäderna.
Hade också Explorer pass och då fick man åka på extra aktiviteter. Vi fick åka till ett vattenland, oceanarium och så fick vi besöka städerna Bath och Portsmouth och så fick vi prova på stand up paddle boarding.
Man fick också köpa till andra aktiviteter.
Vet att språkresan i början kostade typ 20.000 men i slutet blev det typ 26.000 för man måste ju betala extra för Explorer pass och de andra aktiviteterna och så måste man stå för lunch och middag i Paris och lunch i London.
Det jag vill få fram med detta är att verkligen allt kostar! Så det kommer tillkomma mer än det när man betalar resan.
Vet att vissa är rädda för att åka på språkresa för att de inte har nån att åka med och är rädda för att träffa nya människor. Jag åkte med Sandra men det hade nog gått bra om jag åkte själv också. Vet att vissa är rädda för att prata med människor dem inte känner men det är hur lugnt som helst. Jag menar ni ska spendera de 3 kommande veckorna tillsammans, ni kommer börja prata automatiskt. Märkte verkligen det i Paris att man verkligen börjar prata med folk automatiskt för man kanske frågar vart ledaren är, vart toan är eller vad klockan är. Jag vet att jag började ställa en massa allmänna frågar fast jag inte ens tänkte på det för det kom så natuligt.
Till er som funderar på att åka på språkresa så säger jag bara det att åk!!! Gört gört gört!!!
Det är en sån himla bra upplevelse och erfarenhet. Man måste ta en massa ansvar kanske inte världens största ansvar men ändå.
Det som gjorde hela språkresan var ju dock alla nya människor som jag lärde känna. Språkresan hade ju varit helt värdelös och jag hade åkt med en massa törra människor.
Alla borde verkligen åka iväg på språkresa och jag tror det ger mest om man ska börja 9an eller första året på gymnasiet. Det är liksom då man växer mycket som person och förändras.
Det allra bästa med språkresan är som sagt alla nya vänner jag fått. Så typiskt att man alltid kommer folk nära direkt innan man ska skiljas från dem. Det kändes verkligen som vi kom varandra nära de sista 3-4 dagarna för då kände nog alla att vi måste göra det mesta utav det sista.
Kommer ihåg när vi sa hejdå till alla i London för vi som skulle till Arlanda var de första som åkte. Grät så sjukt mycket och jag och Siri satt verkligen och grät nonstop hela vägen till flygplatsen.
Att säga hejdå är seriöst det värsta jag vet för man vet liksom inte när man kommer träffas igen det skulle ju lika gärna kunna vara sista gången man ses vilket det inte är i det här fallet men ändå. Grät seriöst mer än vad jag gjorde när jag gick ur nian så det var riktigt illa!
Men dagen efter kändes det bra för det var ju egentligen bara att dra iväg med en snap eller ett sms.
STS anordnar alltid som tur är en reunion i oktober men förhoppningsvist så ses vi innan det!
Kram Melinda.
